Alla inlägg under januari 2011
Medan invånarna i Managua ännu firade in det nya året, valde en av Centralamerikas mest lovande unga poeter – Francisco Ruiz Udiel – att ta sitt liv.
I en artikel om den nya nicaraguanska litteraturen här på kultursidan kom han för några år sedan till tals som en representant för ”Orons generation”, alltså poeter som debuterat efter millennieskiftet och som navigerade betydligt osäkrare i tillvaron och litteraturen än sina politiskt övertygade föregångare. Om poeterna i dessa länder för några decennier sedan kunde gå en tidig död till mötes genom det ideologiska våldet, sker det idag av mer personliga anledningar.
Den ambitiöse Francisco var en samlande motor i sin generation, som sammanställde antologier och drog igång nya tidskriftsprojekt – aktiviteter som kräver stor uppfinningsrikedom i ett fattigt land som Nicaragua. Men under våra samtal blev det också tydligt att hans liv präglats av en rad personliga förluster, och själv var han nära att stryka med i en överdos för några år sedan.
Inte överraskande drogs han i sitt skrivande till andra spanskspråkiga poeter med självdestruktiva personligheter, inte minst argentinskan Alejandra Pizarnik.
Jag bläddrar i den enda diktsamling han gav ut under sitt liv. Överallt skymtar döden. Men också den sortens skarpa illusionslöshet som långvarig förtrogenhet med mörkret kan ge upphov till. ”Jag vill dö mitt i en dikt” är en fras som överrumplar mig – som en nattfjäril flyger den upp i ansiktet från boksidorna. Vad var det för en dikt Francisco dog i? Jag vet alltför lite om hans liv för att ha någon uppfattning om det, och det skulle inte falla mig in att reducera hans öde till en symbol för en konstnärlig hållning eller ett symptom på ett samhällstillstånd. Ändå liknar var och en av dikterna i efterhand ett exakt testamente.
Fenomenet Karl Pilkington har nått Sverige. I ”En idiot på resa” (visas på SVT) kan svenskarna nu följa britten och hans underliga tankegångar på en resa till världens sju underverk. Pilkington är redan en internationell succé.
The Ricky Gervais Show, där Pilkingtons häpnadsväckande, dumma och finurliga resonemang kombinerade med Gervais rappa käftar och sinne för komik skapade briljant radio, är den mest nedladdade podcasten någonsin. Men medan The Ricky Gervais Show är en perfekt balansgång mellan idioti och intelligens, är tyvärr ”En idiot på resa” ett platt fall. Istället för stor komik är det bara ännu ett sätt att tjäna pengar på en korkad radioproducents udda varelse. För den svenska publiken, som inte känner Karl Pilkington sedan tidigare, kommer nog inte serien att bli den succé den blivit i Storbritannien. Snarare är den ett bevis på Ricky Gervais genialitet: inte som komiker, men som affärsman.
Varm, sympatisk och helt originell musik, men också lite för fast i sina speciella klanger och stämningar och sparsam med de riktiga energiutsläppen. Långt från easy listening, förstås, men i vissa låtar ändå för lugnande, om man säger så.
Mix musik startade våren med sann världsmusik - en speciell sammansmältning av bitar från olika länder, omöjlig att beskriva snabbt och lätt. Harpisten och sångerskan Asita Hamidi föddes i Wien och bor nu i Bern, men har iranska rötter och är uppvuxen där. Den ackordplockande basisten Björn Meyer (från Bazaar Blå) är svensk, medan röstartisten Bruna Amstad och trumslagaren Kaspar Rast kommer från Schweiz. Så det är logiskt både att Bazaars sammanlagda musikspråk är arabiskeuropeiskt och att de välarrangerade låtarna kan bli väldigt olika. På ett ställe togs Meyers stillsamma, vackra polska över av Amstad, som först lät som en tibetansk munk fast i en elektronisk tunnel och sedan lade lager på lager med processade röstljud och -toner. Till slut hade vi en ljudkatedral som ekade av jojk, eller kanske nordamerikansk indiansång.
Asita Hamidi hanterar en harpa i klassisk europeisk stil och tack vare hennes spel, melodislingorna och ackorden hamnade man ibland nästan i harpkollegan Alan Stivells Bretagne. Afrikanska tumpianon åkte fram några gånger och på ett par ställen luftade gruppen ett slags popkänsla. Hamidis sång, samspelet och den genomgående harmoniska atmosfären höll ändå ihop helheten. En uppfinningsrik, experimenterande grupp som lyckas samla sina uttryck under en identitet.
Kong har nu förlorat en portion av sin charm - när klubben fick nattklubbstillstånd åkte plyschsofforna ut, på grund av brandreglerna - men är fortfarande ett väl fungerande konsertställe som inte liknar många andra.
Det är en fristående kurs på 30 poäng som vi drar igång på K3. Tanken är att vi ska utgå från den samtida serien – just nu har vi en otrolig skjuts på de alternativa serierna i Sverige, säger Gunnar Krantz som blir huvudlärare på den nya utbildningen.
Kursen ”Serieteckning och visuellt berättande” är både praktisk och teoretisk och ska lägga stor vikt vid publicering i nya medier.
– Vi kommer att ta upp webbserier och serier på Ipad och andra läsplattor. Eftersom K3 har en digital profil passar det väldigt bra. Men vi kommer också att ta upp helt nya former som offentlig serieteckning, exempelvis på happenings och på tecknarbattles.
– Vi tar emot både proffs och de som aldrig har ritat tidigare, säger Krantz som tidigare var lärare på Serieskolan på Kvarnby Folkhögskola och menar att den nya utbildningen ska ses som ett komplement.
– Det är oerhört många som söker till Serieskolan på Kvarnby. Bara en bråkdel kommer in. Så det finns ett stort behov. Den här utbildningen ska inte konkurrera med Serieskolan, utan jag ser fram emot ett spännande samarbete.
Idag meddelade arrangörerna vilka av de föreslagna som är officiellt nominerade kandidater till Oscarstatyetterna och bland dem fanns danska ”Hævnen” med bland andra Mikael Persbrandt. Filmen har tidigare fått utmärkelsen Golden Globe. Däremot blev det inget för den svenska filmen ”I rymden finns inga känslor” eller till Noomi Rapace för ”Män som hatar kvinnor”.
Inte heller Noomi Rapace nominerades, trots att det spekulerats i om hon skulle kunna bli utvald för sin rolltolkning av Lisbeth Salander i "Män som hatar kvinnor". I stället är det rutinerade Hollywoodskådespelerskor som Annette Bening, Nicole Kidman, Natalie Portman, Michelle Williams och Jennifer Lawrence som tävlar om den titeln.
Den danska filmen tävlar bland annat mot spanska "Biutiful"och grekiska "Dogtooth" i kategorin Bästa icke engelskspråkiga film. Flest nomineringar till Oscarsgalan den 27 februari –12 stycken – fick "The King's Speech".
Bland annat har den chans att bli bästa film, i konkurrens med bland andra "The social network", "Winter's bone", "Inception" och "Black swan".
Kampen vem som ska få statyetten för bästa manliga huvudroll står mellan Javier Bardem, Jeff Bridges, Jesse Eisenberg, Colin Firth och James Franco.
Oscarsgalan direktsänds i Kanal 9 natten till den 28 februari. Skådespelarna James Franco och Anne Hathaway blir galans värdpar.
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
||||||||
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
8 |
9 |
|||
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
15 |
16 |
|||
17 |
18 |
19 |
20 |
21 |
22 |
23 |
|||
24 |
25 | 26 |
27 |
28 |
29 |
30 |
|||
31 |
|||||||||
|